Kärleken till improvisationsteater

Bild från Under Konstruktions föreställning Kapitel 1, maj 2005.

Improvisationsteater är teater utan manus. Allt skapas i stunden.

På sistone har kärleken till improvisationsteater kommit ikapp — kanske till och med gått om — kärleken till spel. Den här bloggen är en effekt av detta. Här kommer jag att skriva om mina och andras infallsvinklar på improvisationsteater. Varför improviserar vi? Vad får vi ut av det? Vad kan man lära sig av impro? Hur kan man bli en rikare människa av det? Namnet Under Kontruktion har jag snott från mig själv. Jag och fem vänner hade en ensemble med samma namn under några år och gjorde tre uppsättningar med pjäser som vi skapade tillsammans.

När jag började improvisera, för kanske tio år sedan, tänkte jag inte så mycket på de stora frågorna. Jag var upptagen med att ha kul. Att skratta och förvånas. Ju mer jag jobbat som kursledare på Stockholms Improvisationsteater, och ju mer jag pratat med kollegor inom området, desto mer känner jag att det finns oändligt med spännande aspekter att ta upp kring ämnet.

Jag tror att alla skulle må bra av att prova på improvisationsteater. Känslan att kasta sig ut, släppa kontrollen och göra något som känns lite läskigt kan ge så många positiva effekter. Vänner och bekanta jag pratat med vittnar om minskad blyghet, ökat självförtroende, större närvarokänsla och förmågan att tackla misstag och oväntade händelser i en positiv anda.

Allra minst tycker de allra flesta att improvisationsteater är hejdlöst roligt. Improdagen brukar vara veckans höjdpunkt. Kvällen då man skrattar hjärtligt, umgås med likasinnade kamrater och bara blir glad, helt enkelt. När man börjar fundera kring varför man blir så glad av improviserandet märker man att man kan koppla in många olika ämnen.

Här kommer du kunna läsa om innovation, vikten av att låta sig misslyckas, neuroplasticitet, mindfulness, endorfinkickar, personliga utmaningar, bekräftelsebehov, vägen tillbaka till den kravlösa leken, tricket att släppa på självcensuren, och mycket mer.

Kanske är du en av dem som sett en improviserad föreställning och blivit nyfiken på att testa själv. Kanske har du tänkt att du aldrig skulle klara av att improvisera. Om du följer den här bloggen ett tag hoppas jag att du ska inse att det är din självcensur som talar, och att du skulle göra dig själv en av de största tjänsterna i livet om du vägrade lyssna på den och vågade ta språnget.

Välkommen.

Det här inlägget postades i Impro och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.